JAG ÄR TEOTOKIG I DIG
THE SUIT BESPOKE. Det började med one update too many. Jag tappade nästan tålamodet. Och då talar vi om en person vars tålamod räcker till att gå hela dygn i franska vintagebutiker med siktet inställd på valfri kvarglömd ormskinnsmönstrad försälskelse. Lyckosamt nog trillade namnet som bäddar för felstavningar och fantastiska utekvällar över mig innan jag hann välja söndagsbilagan framför en blinkande skärm full av halvfärdiga to-dos. Där började äventyret - chiquitias, och ännu är det inte slut. Jag är mer än säker på att Teotokis chica intåg i mitt way torftiga (med jumpsuit-mått mätt) liv är den början på en livslång kärlekssaga som jag kommer att tråka ut mina framtida barnbarnsbarn med samtidigt som jag dricker blaskigt té ur glaskanna och drömmer om tiden då jag kom i mina Seven-jeans.
Jag tänkte utnämna wrap-klänning DVF-style som årets eternal-piece tack vara très klassiska snitt och, ni vet - ikonstatus. Men! Jag tar tillbaka allt. Jag hade så fel (även om jag ju tekniskt sätt rättar mig själv vilket såklart gör att jag bibehåller viss orakelstatus på den tjusiga omlottfronten). Det är naturligtvis wrap-jumpsuits som gäller. Wrapsuits? Jumpwraps? Girls. Girls. Så länge vi talar långa utsvängda ben, glansiga tyger och breda band är jag mer än hemma och kan kalla dem precis vad som helst utan att rynka det allra minsta på näsan.
Vad jag pratar om? Gud - ni borde känna mig tillräckligt väl vid det här laget för att veta att dit når vi inte förrän i ungefär stycke tre. Men jag ska ge er en hint: Det ultimata plagget som skriker sjuttiotals-gudinna med färgsprakande drinkar i ena handen och en B-filmstjärna i den andra, frenetiskt dansande invid en azurblå pool i soluppgången. Titta här:
Oui. Det är jumpsuitperfektion även om den gamla modellen med det underbara namnet Diamantine tycks ha gått ur produktion innan någon av oss hann blinka och än mindre protestera. Men vi talar alltså om grader i paradiset, kära ni. Prislappen? Åh. Låt oss inte förstöra detta moment of bliss. Se det som en invistering i... Det mesta. Tänk er hur lyckliga och sanslöst hippa vi kommer att vara när vi studsar gata upp och aveny ner i våra sparkdräkter, istället. Då blir det helt enkelt värt det.
Vi kan också, för er ögonunderhållning och möjlighet att hålla er a jour och pålästa kring drinkborden, lära oss den ekonomiska termen Scandinavian luxury. In other words: lagom. Inte för dyrt. Inte Gucci-dyrt. Men absolut inte alls speciellt billigt om man inte bor till exempel Malibu och äter på Nobu varenda kväll. Exempelmening: "Attsingen! Om jag bara hade struntat i att bjuda hela familjen på middag på Shibumi hade jag ju haft råd med Acnes Scandinavian luxury-prissatta shorts!". För er som alltså googlar tidigarenämnda restaurang samtidigt och därför är lite mindre alerta kan jag meddela att jumpsuitsen of the hour alltså tillhör sagda prisklass. Tänk vad ni lär er.
Teotoki Jade: 3900 kronor.
Teotoki Giselle: 3800 kronor.
Teotoki Giselle: 3800 kronor.
Happy shopping! Vi ses HÄR.
Ciao!
