OHYESOHYES

 

PALM BEACH. Boungiourno, flickor. Idag strålar solen från en inte allt för klarblå himmel, mitt passionerade förhållande med hostmedicinen lider mot sitt slut (det är bäst för oss båda, summan blir helt enkelt mindre än de separat delarna - om ni förstår. Det är... Way too complicated) och jag börjar se ljuset i slutet av tunneln. Och ljuset är leopardfläckigt, doftar kokosnötsolja, palmblad och boyfriend-jeans som vilken boyfriend som helst skulle skratta åt eftersom de uppenbart är menade för det andra könet. Eller... Ja, ni förstår vad jag menar.

 

Den hippa leopardtoppen skulle ha varit en garderobsfavorit om vädret tillät, men nu är den förpassad till att dekorera spegeln i min walk in closet - vilket, naturligtvis, är allt en leopardtopp skulle drömma om om den kunde drömma. Men jag planerar att överträffa dess fläckiga förväntningar och ta den med ut på allehanda solo-äventyr om en sisådär fyra månader när sommaren kommer i alla fall till rivieran. Och fram tills dess får vi bekanta oss med varandra under silkiga skjortor. Det går ju, det med.

 

Jeansen är avklippta favoriter från Wien, som inhandlades mest eftersom undertecknad tänkte bring fashion to Vienna och bara tog med sig skolflickskjolar. Men Vienna är en stad av kultur och minusgrader, så skolflickskjolarna blev utbytta mellan tre crossianter på frukostfavoriten Rochus och en sväng förbi konstmuséet.