OHYESOHYES

PRINCESS PRINSLOO. Oh, shit. Ni har mig runt era fingrar som en annan kärlekskrank, nyskild femtiofemåring (ni är den unga snärtan till sekreterare som jag - allt enligt mallen - har fallit handlöst samt nu ämnar lämna hus och hem för. För referens, se lyrics till When a Man Loves a Woman).

 

Så. Ni vinner eftersom jag är très sjuk och ändå spenderar dagarna i horisontellt läge. Men - bara för den här gången. Och don't get used to it. Och... Bara dry those tears - they won't get you anywhere.

 

Hursomhelst så tycker jag att vi ska spendera den här trevliga tisdagen med att fläta våra hår och önska att vi såg ut som Behati Prinsloo och fick spendera dagarna på någon öde bensinstation mitt i ett instagram-filter någonstans i Amerika.

 

(Note to self: Sätta högst upp på listan över saker som faktiskt inte ÄR like roliga i verkligheten. Andra bubblare: Cykla i regn, bygga sandslott eller åka på bilsemester med familjen).

 

Nej, men - ärligt. Jag älskar ju sådant här. Lite sandigt, lite dammigt, massor av konstiga scarves som är knutna på obekväma ställen och framförallt palm-mönstrade prylar i allmänhet. Såhär ska jag se ut när jag sörplar sliskiga drinkar och låtsas att jag är den tjusigaste kvinnan på Kap Verdes blekvita stränder i december. Jag ska vifta lite med mina flätor och vicka lite på mina nymålade tånaglar och blinka till servitören och låtsas att det inte alls är eftersom vi reser all-inclusive som han inte tar betalt för mina drinkar. Och jag ska låtsas det hela resan för så gör man ju när man är på semester, och sedan när jag kommer hem så ska jag låtsas hela vägen till Berns där vakten bryskt kommer att med ett inte låtsats otrevligt beteende flytta mig längst bak i kön och vänligt men bestämt fråga vad jag pysslar med.

 

Oh, well.

 

I vilket fall - ta en titt på Behati, så ses vi när vi råkas!